Ja, det är väl dags att även jag ger mig in i den här tröstlösa debatten om koranbränningar och yttrandefrihet. Jag gör det, men inte för att försvara vare sig koranbränningarna i sig eller den yttrandefrihet de påstås manifestera eller äga rum inom. Istället provar jag att se på yttrandefriheten som en proxy som, likt en VPN (eller som en skrull!), används för att dölja dess egentliga syfte: ett slags terrorism.
En viktig princip när det gäller etableringen av ny energiproduktion är kommunernas självbestämmande. Det innebär att en kommun eller dess invånare kan stoppa etableringen av exempelvis vind-, vatten eller kärnkraft. Det är förstås bra ur ett demokratiskt perspektiv att det lilla samhället (kommunen) har en röst gentemot det stora samhället (staten). Men det är mindre bra när denna röst används för att stoppa det stora samhällets utbyggnad av energiproduktionen, med i värsta fall svåra konsekvenser som följd.
En före detta höjdhoppare har sadlat om till pedofiljägare. Och det är ju bra på i princip alla sätt man kan tänka sig. Därför känns det lite knäppt att ändå behöva vara den där jobbiga jäveln som mitt i allt det här fantastiska, skjuta upp glasögonen mot näsroten, höja sitt förnumstiga pekfinger och vagga det fram och tillbaka (eller från sida till sida - det är en smaksak) medan han säger att "vänta lite här... Jag är inte säker på att det är lämpligt att göra det på just det där sättet."
Copyright 2022
Designed by Zymphonies