En före detta höjdhoppare har sadlat om till pedofiljägare. Och det är ju bra på i princip alla sätt man kan tänka sig. Därför känns det lite knäppt att ändå behöva vara den där jobbiga jäveln som mitt i allt det här fantastiska, skjuta upp glasögonen mot näsroten, höja sitt förnumstiga pekfinger och vagga det fram och tillbaka (eller från sida till sida - det är en smaksak) medan han säger att "vänta lite här... Jag är inte säker på att det är lämpligt att göra det på just det där sättet."
(Följande text är en slags minneslogg från en diskussion jag hade för ett par veckor sedan angående just höjdhopparens sajt - i texten hänvisad till som "Pedofiljägarna" för att åtminstone bromsa trafiken dit härifrån - vilken han driver tillsammans med en kvinnlig kollega. Jag började med att klistra in mina kommentarer från de tre parallella trådar som förgrenade sig från trådstarten. Därefter har jag försökt redigera ihop dem för att få ett lite bättre flyt på texten1 .)
Pedofiljägarna
Tyvärr. Jag vet att det inte är populärt att påpeka det, men jag är väldigt skeptisk till sajter som hänger ut enskilda individer med namn och bild. Dels rör de sig i en juridisk gråzon, där de riskerar att - förutom bryta mot lagen - sabotera utredningar och eventuella rättegångar2 . Och dels tar de ingen hänsyn överhuvudtaget till att deras uthängningar riskerar att drabba betydligt fler än deras måltavlor - t ex dessa personers fruar/makar, barn och barnbarn.
I ett av pedofiljägarnas klipp konfronteras en man från en mellanstor svensk stad när han stämt träff med vad han tror är en minderårig flicka - men som visar sig vara ex-höjdhopparen och hans kollega. I klippet framkommer bland annat att mannen har barnbarn i mellanstadieåldern, och jag börjar genst fundera på vad som skulle hända om det här klippet börjar cirkulera på barnbarnets skola...
Men det är ju inte pedofiljägarnas problem. Det enda de gör är ju att hänga ut en snuskgubbepedofil som tänkte förgripa sig på ett oskyldigt flickebarn och risken att avslöjas och hängas (ut) skulle gubben ha tänkt på innan han åkte till mötet.
Ja, att pedofiljägarduon konfronterar och skrämmer sådana här personer har jag förstås ingenting emot. Den delen skuller jag rentav vara beredd att stödja aktivt. Om det inte vore för hur det här materialet - de här aktionerna - används, Det jag vänder mig emot är alltså att det sätt de gör det på riskerar att drabba oskyldiga, samt att det får funktionen av en slags "folkdomstol" (och därtill att de vägrar ta/se sitt ansvar för den aktiva roll de spelar i att skapa de här riskerna och funktionerna).
...
Inget i min argumentation hindrar någon från att vara missnöjd med rättsväsendets arbete på det här området - vad gäller såväl straffsatser, stöd till brottsoffer, hantering av pågående ärenden och kanske framförallt det preventiva arbetet. Tvärtom utgör den kritiken den kanske viktigaste delen i mitt stöd till det arbete pedofiljägarna utför, och jag är övertygad om det skulle kunna vara polisen till stor hjälp; om de alltså lämnade in sitt material till dem istället för att lägga upp det på Internet för alla och envar att se, bedöma och sedan döma utifrån.
...
En (retorisk) fråga jag ställer i mina funderingar handlar alltså om vilken poängen är med att lägga upp uthängningarna på nätet? Sett till risken (alltid dessa risker!) att publiceringen av de här uppgifterna blir kontraproduktivt för det juridiska/polisiära arbetet kan man utgå från att det anses finnas fördelar med uthängningarna som på det stora hela väger tyngre än nackdelen av en saboterad brottsutredning.
...
I grunden tycker jag alltså (det verkar tåla att upprepas) att det jobb pedofiljägarna utför (i den mån det faktiskt stödjer polisen i deras arbete) är jättebra. Det är viktigt att de här människorna stoppas i tid och får hjälp att avsluta sitt beteende, samt straffas för de övergrepp de eventuellt redan begått.
Men även efter en inledande kontakt med den före detta höjdhopparens kollega3 saknar jag fortfarande det tidigare nämnda ansvarstagandet från deras sida, gällande risken att tredje person drabbas av uthängningarna. Istället beskrivs det som att det är "förövarens"4 handlingar som är orsaken till eventuella negativa konsekvenser för t ex familjemedlemmar och vänner, som riskerar exempelvis mobbing, dödshot och utfrysning. Men hur rimligt är det att bortse från att publiceringarna/uthängningarna är en central faktor i skapandet av dessa risker?
"Vi lämnar inga anhöriga i sticket, utan arbetar hårt för att de i minsta möjliga mån ska drabbas negativt av att deras anhörige sökt efter barn I sexuellt syfte."
Pedofiljägarna gör sig, för att vara lite tydligare, till en aktiv del i en kedja som riskerar att kollektivt bestraffa de här personernas omgivning. Det är rimligt att hävda att kedjan börjar i "förövarens" uppsåt, men det allena innebär ingen risk för någon annan än det primära offret, vilket utgör helt annan diskussion. För mig är det långt ifrån påståenden som att de "inte lämnar någon i sticket" eller "jobbar hårt för att anhöriga och vänner i minsta möjliga mån ska drabbas negativt"5 .
I det klipp jag nämner i början av min text konfronteras alltså en man från en mellanstor svensk stad. Här framkommer bland annat att han har både barn och barnbarn, och minns jag helt rätt får han till och med frågan om hur det skulle kännas om dessa fick veta vad han håller på med. Därefter blir han varse att klippet kommer att läggas upp på hemsidan. Jag tänker att de här anhöriga som det talas om inte skulle drabbas hårdare om pedofiljägarna istället för att lägga upp det på hemsidan6 skickat materialet direkt till polisen med en anmälan. Snarare tvärtom - och detta utan att "förövarens" skam förminskas.
Valet att hänga ut är helt och hållet deras. De hävdar till och med att en publicering ligger i allmänhetens intresse. Därmed, kan man tänka, är också konsekvenserna av publiceringen deras ansvar. Åtminstone delvis. Men det ansvaret ser jag inte att de tar.
...
Jag får möjlighet att säga ovanstående till en av pedofiljägarna, men jag får intrycket att hon inte tar in det jag försöker säga. Som att jag ifrågasätter det preventiva arbete de utför - när jag tvärtom lyfter det som jättebra att de hinner nå "förövarna" innan de tillfogat någon (ytterligare) skada och dessutom berättar för dem att det finns stöd för dem att sluta med sitt beteende.
Men allt det kan de göra utan att lägga upp filmer/material offentligt.
Dessutom; när de bedömer att det ligger i allmänhetens intresse7 att hänga ut "förövarna" tar de på sig ett ansvar för att de offentliggjorda uppgifterna används på ett korrekt sätt. De gör sig, i och med publiceringarna, ansvariga för att se till att ingen, t ex "förövarnas" familjemedlemmar eller barnbarn, drabbas av mobbing/trakasserier p g a filmen. De bär framförallt ett ansvar för om "förövaren" ifråga själv blir misshandlad, förlorar jobbet eller - i värsta fall - tar sitt liv som en konsekvens av publiceringen/uthängningen8 .
Det är sekundära konsekvenser som man kan försöka strunta i genom att lite nonchalant peka på "förövarens" eget ansvar; "det skulle hen ha tänkt på innan hen försökte utnytta barn sexuellt"9 . Men jag tycker inte det argumentet håller när man tagit den tanken och runt den byggt upp en metod och en webbsida (med utgivningsbevis, till och med!) vars huvudsakliga syfte och "säljargument" är att just hänga ut dessa personer. Då är man helt enkelt skydlig att ta ett större ansvar än så.
...
Det får inte gå till på det sättet. Det är trots allt fullt möjligt att göra det arbete pedofiljägarna gör utan att hänga ut folk offentligt.
Var och en är ansvarig för sina handlingar: "Förövaren" för sina, pedofiljägarna för sina.
Av de videor jag har sett är det uppenbart att de kollat upp personerna innan de konfronterar dem och ville de - för att göra en insats bortom att bara "fånga in och lämna till polisen" kunde de lätt informera "förövarens" anhöriga utan att gå omvägen via en uthängning. Så det valet, med det ansvaret för eventuella konsekvenser, vilar tungt hos dem.
(Sedan är det förstås aldrig svart/vitt, antingen/eller. "Förövaren" är också med i ansvarskedjan som i värsta fall drabbar hens anhöriga, men hen är absolut inte ensam i den. Och knappast huvudansvarig heller.)
Tänk såhär: Lena har en storebror, Pelle, som lider av en lätt utvecklingsstörning. En gång bajsade Pelle på skolgården inför hela skolan. Det här filmades och lades upp på Internet av en grupp elever. Nu blir Lena retad av sina klasskamrater för att hon är Bajs-Pelles lillasyster. Ligger då ansvaret för mobbingen på Pelle, på de som filmade och lade upp filmen på Internet eller på de barn som utför mobbingen?
...
Eller fundera på vad kvällspressen har för ansvar när de publicerar namnen på de rikaste invånarna i kommunen/länet/landet. Är det verkligen orimligt att hålla dem åtminstone delvis ansvariga för att de skapar incitament för eventuella inbrottstjuvar/rånare att söka upp personerna på listan?
...
I en annan jämförelse (med TV-programmet Efterlyst) bör man kanske också se till skillnaderna, och inte bara det faktum att en central del i programidén är att visa upp förövare på bild. Framförallt är det just efterlysta, vilket inte de "förövare" pedofiljägarna hänger ut är.
Som jag redan skrivit ovan borde det alltså vara möjligt för pedofiljägarna att både förhindra gärningen genom den konfrontation de genomför, samt se till att gärningsmannen blir lagförd för de brott hen redan hunnit begå - och därtill kontakta hens familj med den här infon. Allt allt utan att hänga ut personen på nätet.
Det är alltså den där sista, lilla detaljen som gör så stor skillnad. Det är den som i eget majestät gör att det skaver i det - på det stora hela berömliga och viktiga - arbete de gör. Precis som att nattvandrarna i Soldiers of Odin inte riktigt kändes som vanliga nattvandrare, trots att det uttryckta ändamålet i sig kunde anses gott.
Det handlar alltså om att försöka se hela bilden. Ta in flera olika infallsvinklar. Man kan inte, om man nu arbetar aktivt med detta på det sätt Pedofiljägarna gör, välja bort de obekväma perspektiven/konsekvenserna och bara upprepa "vi tänker på barnen" som ett mantra. Det är helt enkelt ohederligt. Särskilt när det tankesättet riskerar att skada andra barn (jag tänker t ex på anhöriga till uthängda).
Ett tydligt tecken på att det här inte riktigt fungerar och att Pedofiljägarna tycks sakna ett överblickande perspektiv är att de har sett sig tvungna att starta en anhöriggrupp för att stötta dessa personer från hat som de (Pedofiljägarna) möjliggjort. Jag önskar att de kunde lyssna på kritiken de får och faktiskt fundera lite på om det kanske finns bättre sätt att göra det här på.
...
Det de istället säger - anhöriggrupp eller inte - är i princip att personer som är släkt med pedofiler får skylla sig själva.
...
Om man får ta emot dödshot efter att Pedofiljägarna på sin sajt hängt ut en annan familjemedlem som just pedofil, och ansvaret för det läggs på denne ("visst är det synd om peddoraptorernas familjer. Men det är dom själva som har orsakat det"10 ) då säger man exakt det; att det är ok att pedofilens familj straffas för pedofilens gärningar.
Helgar ändamålen verkligen medlen?
...
Att de dock säger sig ha noll tolerans för att anhöriga till uthängda "förövare" trakasseras är bra. Där är vi överens. Att Pedofiljägarnas arbete i grunden (eller den ursprungliga avsikten) är viktigt är vi också överens om. Men de facto11 drabbas ju en del anhöriga p g a uthängningarna. Så frågan är om det verkligen är en nolltolerans de har? Eller om de bara säger det?
...
Det finns de som hävdar att det jobbigaste för de anhöriga inte nödvändigtvis är den eventuella stigmatisering som spiller över på dem, utan att det är att få reda på vad familjemedlemmen gjort eller försökt göra som är den verkligt tunga bördan att bära. Ja, så kan det absolut vara. Men även i skenet av detta saknar jag perspektivet där den informationen publiceras på Internet för hela världen att se och ta del av.
...
En sista grej, bara: Jag diskuterar med en person som visar sig känna en av de uthängda. Men hen vill inte gå in i detalj om vem det är och hur hen känner personen. Jag frågar om det inte blir motsägelsefullt, sett till att hen samtidigt försvarar Pedofiljägarnas uthängningar.
Vad det innebär är ju faktiskt att man, liksom Pedofiljägarna själva och alla andra som delar deras klipp eller hänvisar folk till deras sajt, gör precis det man anklagar det här personerna för att göra: förstöra en annan människas liv.
För vad är skillnaden mellan att berätta det i ett Facebookinlägg och att publicera det på Pedofiljägarnas sajt? Om inte syftet vore att sprida de här klippen så att alla vet vilka de här människorna är skulle de inte laddats upp överhuvudtaget. Så varför inte bidra till detta arbete på det sätt man kan?
Nej, vet ni vad jag tror? Jag tror att man, när det handlar om en mer aktiv handling än att klicka på en "dela"-ikon, blir mer tveksam till att sprida de här personuppgifterna vidare. För någonstans innerst inne känner man att det inte är riktigt ok att förstöra människors liv. Inte ens som straff för att de i sin tur gjort det. För vad det innebär är ju faktiskt att man - liksom Pedofiljägarna själva och alla andra som delar deras klipp eller hänvisar folk till deras sajt - gör precis det man anklagar de här personerna för att göra: förstöra en annan människas liv.
Känns det bra att göra det? Att hämnas åt någon annan?
Ja, det gör det kanske. Jag hoppas nästan det. För det finns inget annat som rättfärdigar detta beteende.
Efterord
Diskussionen hann blossa upp igen innan jag orkade sammanställa denna text. Onda aningar - om t ex hur lätt det är för Pedofiljägarna att misstänkliggöra sina kritiker som att de har ett eget (osunt) intresse av att sabotera det här arbetet - har tyvärr bekräftats. En nyligen publicerad artikel av Mårten Schultz i Svenska Dagbladet har dessutom fått diskussionen att blossa upp igen. Det var i samband med den diskussionen jag blev varse att en av de uthängda tagit sitt liv efter publiceringen. Självklart tar Pedofiljägarna inget ansvar för vare sig det inträffade eller för det dubbla trauma detta förorsakar den dödes familj12
.
Självklart gör de inte det.
Man kan inte förvänta sig medkänsla av ett rovdjur.
- 1Jag har utelämnat de andra deltagarnas kommentarer eftersom diskussionen ägde rum i ett privat forum och jag inte är ute efter att hänga ut (sic!) några enskilda individer. Målet är dessutom att min text ska kunna läsas som ett eget bidrag till den övergripande diskussionen om uthängningssajter och liknande, snarare än som ett referat av den diskussion som fördes den där kvällen.
- 2Detta under förutsättning att de ens går vidare och polisanmäler de personer de spårat upp, konfronterat och hängt ut.
- 3Hen bjöds in i diskussionen i ett tidigt skede.
- 4Jag sätter ordet inom citattecken eftersom många uthängningsförsvarare i misstänkt affekt sätter likhetstecken mellan "uppsåt" och "genomförande", trots att det är väldigt olika saker.
- 5Det korrekta citatet lyder "Vi lämnar inga anhöriga i sticket, utan arbetar hårt för att de i minsta möjliga mån ska drabbas negativt av att deras anhörige sökt efter barn I sexuellt syfte".
- 6...och på samma gång agera domare och bödlar.
- 7Enligt argumentation samt information på den aktuella sajten.
- 8Det visar sig att under mitt arbete med att sammanställa texten inträffar just detta. Pedofiljägarna har publicerat en text där man bl a skriver detta angående det inträffade: "Videon är med hänsyn till anhöriga borttagen. Vi kan dock inte ta ansvar för vad enskilda individer väljer att göra när de blir ertappade i sina försök att skapa offer av barn."
- 9Parafras
- 10Citat ur diskussionen.
- 11Jag har sett skärmdumpar av trakasserier riktade mot anhöriga och enligt uppgift har en av de uthängda personerna tagit sitt eget liv.
- 12Se fotnot 8.