Innan jag börjar redogöra för den vita melankolins manifestationer behöver jag teckna en fond mot vilken dessa manifestationer kan framträda. Den består av två sammanhängande delar: En insikt i hur nationsbyggandet ofta tycks blicka längtansfullt tillbaka på ett mytiskt förflutet, inte sällan omgivet av ett romantiskt skimmer, och en sammanfattning av hur Lundström/Hübinette letar sig fram till det tillstånd av vit melankoli de menar råder idag.
Jag behöver alltså inleda med att ytterligare klargöra de huvudsakliga dragen i begreppet ”nation”. Att bara hänvisa till Benedict Anderson och ropa "imagined communities" kan säkert upplevas tillräckligt för den med ett visst mått av föreställningsförmåga och förförståelse. Men vill man nå lite längre - och undvika onödiga missförstånd - kan en lite mer utdragen förklaring vara på sin plats. Det får ske med hjälp av ett lite längre citat, signerat Sylvia Walby:
"The creation of a nation often looks backwards toward a myth of common origin; it is an imagined community, which draws on collective memories of percieved common experiences and invented traditions. The selective interpretation of the past is a potent method of legitimating present political projects."1
Walby lyckas här samla några av de mest tongivande rösterna inom nationalismforskningen; Anthony D. Smith, Benedict Anderson, Ernest Gellner, Eric Hobsbawn och Terence Ranger för en uttömmande, om än kortfattad, förklaring av nationsbegreppet. Genom dem beskriver hon nationen liksom jag gjort ovan: som en idé, vilken tagit sig konkreta uttryck. En selektiv föreställning om dåtiden som dikterar villkoren för vår levda samtid och tänkta framtid, inte minst genom den statspolitik som förs i nationens namn och intresse.
Det går förstås att fördjupa sig ytterligare i nationens anatomi. Till exempel kan man konstatera att ovanstående mer specifikt urskiljer huvuddragen i den "franska" skolans nationalism snarare än den blodigare och jordigare ”tyska” nationalismen2
. Men till vilken nytta? Ovanstående räcker för att kunna följa med i följande text. Bättre då att sträva vidare och i nästa avsnitt sammanfatta den moderna svenska nationens historia, från tidigt 1900-tal fram till 2000-talets första decennier och den vita melankoli som idag tycks utgöra det starkaste uttrycket för vår svenska identitet – eller för bristen på densamma.
- 1Walby, S., 2006. Gender approaches to nations and nationalism. i: G. Delanty & K. Kumar, red. The Sage handbook of nations and nationalism. London: Thousand Oaks, pp. 118-128. Citatet hämtat från s. 120. Befintliga referenser i citatet har raderats för ökad läsbarhet.
- 2I korta drag ser anhängarna av den "franska" skolan på nationen som en främst politisk entitet; det är ett slags kontrakt; en överenskommelse om att vi som bor i landet Sverige också tillhör nationen Sverige. Den "tyska" skolan, däremot, menar att nationen sitter djupare än i en överenskommelse. Det är en i jämförelse naturromantisk tro på jordens och blodets nästan bokstavliga betydelse för nationstillhörigheten. En "äkta" svensk har helt enkelt - enligt detta synsätt - sina rötter djupt begravna i den svenska myllan.